Sevärdheter

1 - Asby kyrka

Den lilla medeltidskyrkan från 1200-talet med sin vackra klockstapel är ett naturligt centrum för samhället.

Asby kyrka ligger mitt i den välbevarade kyrkbyn och grundades på medeltiden. Delar av långhuset och koret härstammar från 1200-talet och är byggda i sten. Under 1400- och 1500-talen byggdes stora delar av kyrkan om. Bland annat slogs valv i mitten av 1400-talet och väggarna smyckades med nya kalkmålningar.

Vid sekelskiftet 1500-1600 byggdes kyrkan till igen och utsmyckningarna fortsatte. Ett vapenhus byggdes 1632 och redan 1684 byggdes det om samtidigt som den medeltida sakristian också gjordes om. Tillbyggnader av kyrkan gjordes allteftersom för att göra plats åt den ständigt växande församlingen.

Kyrkan har haft ett torn med spira men klockorna har dock alltid hängt i klockstapeln på kyrkogården. Klockstapeln är en av landets äldsta. Den byggdes om på 1750-talet men omnämns redan 1634.

2 - Hedners park

Mittemot kyrkan ligger den gamla prästgården och bakom den finns rester kvar av en unik park som anlades av prästen Anders Hedner på 1840-talet. Runt parken finns en gångstig som är ca 1 km.

Anders Hedner föddes i Vimmerby 1801 och 1844 kom han till Asby som kyrkoherde. 1873 dog han i Asby prästgård och hans grav finns på Asby kyrkogård, precis framför den stora kyrkporten.

Redan långt före Hedner fanns en trädgård i Asby. 1639 anlades den första. Men när Hedner kom till Asby 1844 var trädgården inte speciellt märkvärdig trots sitt vackra läge, utan han lade ner mycket arbete på att göra den i ordning. Hedner planterade fruktträd och vanliga träd, byggde lusthus, planterade allé, anlade bersåer och slingrande gångar och t.o.m en ö. Det fanns också en stor köksträdgård och massor med fruktträd, 1875 ska det ha funnits ca 300 bär- och fruktträd.

Han röjde upp på udden och anlade parken. Han samlade sällsynta växter från olika håll och alla svenska trädslag ska ha funnits i hans trädgård, även många europeiska trädslag ska ha funnits.

Flera platser i parken och trädgården fick poetiska och romantiska namn tex Lycksalighetens ö, Ekoterrassen, Najadernas grotta, Eols håla, Älvtallen, Elfhem, Älfblick, Älfdal och Matildas spegel.

Najadernas grotta

Najadernas grotta kallade Anders Hedner den här rastplatsen. Monogrammet AHDR 1846 (Anders Hedner) är inristat i klippväggen. Najaderna är enligt den grekiska mytologin färskvattensnymfer som styr över tex. bäckar, källor, kärr och sjöar. Namnet Najadernas grotta tog Hedner med inspiration från Atterboms litteratur.

Elfhem

Elfhem (även Älfhem) kallas den här platsen, med namnet inristat i stenen. Här hängde Hedner upp en tavla med följande text:

”Här sjunger fogeln på sin gren Guds lof. Vill, mänska, du ej däruti instämma?”

På stenblocket står en sten uppställd. Historien om den är okänd men den finns omnämnd i riksantikvarieämbetets inventering som en fallosliknande sten.

Matildas spegel

Sjön kallades för Mathildas spegel efter Anders Hedners hustru. Han försökte plantera in svanar i den, men lyckades inte, då tog han hjälp av sin slöjdkunnige allt-i-allo Fridlund, som bodde i torpet Friden. Han fick tillyxa och vitmåla svanar i trä. Det ska t.o.m ha funnits en mekanism som drog svanarna fram och tillbaka över vattnet när man vevade. Hedner, som var lite närsynt, gladdes mycket åt svanarna som guppade i bukten mot parken.

Lycksalighetens ö

Lycksalighetens ö, anlades också av Hedner. Till ön ledde en liten välvd träbro, vitmålad med gröna detaljer och på ön stod två vitmålade träbänkar man kunde sitta ned på och se på utsikten. Utsikten hade ett eget namn, ”Älvblick”. Även namnet Lycksalighetens ö är inspirerat av Atterboms litteratur.

Lusthuset

Lusthusets byggdes under 1800-talets andra hälft av Hedner. I taket, ovan valvet ska det finnas ett litet förvaringsutrymme där Hedner ska ha lagt in en del handlingar, mynt och annat som skulle påminna framtidens folk om byggherrens olika intressen. Lusthuset hade ytterligare en funktion, innan bisättningsrummet fanns, då sorgesmyckades den och användes som vilorum för de avlidna innan de kom i jorden. 2004 renoverades lusthuset.

Läs mer på www.hednerspark.se

3 - Andrew utvandraren – emigrantmuséet

En utställning om Andrew Peterson – emigranten och förebilden till Vilhelm Mobergs Karl Oskar.

Andrew Peterson emigrerade 1850 från Västra Ryd i Ydre härad till Minnesota.

Andrew skrev dagbok från överfarten till Amerika, och sedan om dagliga händelser, sysslor och ekonomi under 48 år. Andrew och Elsa fick nio barn men inga barnbarn. Därför skänktes dagböckerna till Historiska Biblioteket i St Paul, Minnesota. Där fann Astrid Lindgren och senare Vilhelm Moberg dem.

En amerikansk doktorsavhandling från 1970-talet som ännu inte blivit publicerad i Sverige visar på parallellerna i Andrews liv och Vilhelm Mobergs emigrantepos. Efter en forskningsresa till Minnesota 2002 bildades Andrew Petersonsällskapet, se www.andrewpeterson.se. Andrew Petersonsällskapet har fortsatt att forska om Andrew samt hans omgivning och samtid och vill bevara minnet av hans livsverk.

4 - Ydre skolmuseum

Museet är i den gamla skolbyggnaden från 1872.

Museet är inrymt i den gamla skolbyggnaden från 1872. Här kan man få titta på gamla skolplanscher, skolbänkar, kartor, böcker men också en del museiföremål från naturen, syslöjdsalster och en hel vägg med träslöjdsföremål. Museet är inrymt i två salar och inbjuder till en riktig nostalgitripp till tiden då vedkaminen fick hållas varm för att stickade strumpor skulle torka och värmen skulle hållas i klassrummet.

För visning – ring Ydre turistbyrå 0381-661247

5 - Sveriges grövsta gran

Den grövsta granen i Sverige hittar du nedanför församlingshemmet här i Asby.

Omkretsen är cirka 4,90 meter och granen är den grövsta enkelstammiga granen i Sverige.

Det finns ganska många dubbelstammiga granar som nått ansenliga mått men inte ens dessa kan konkurrera med Asby-granen. Granen som står här i Asby är av släkten Abie.

Granen har ett grunt rotsystem, 80 procent av rotmassan tar sig inte under två decimeter vilket gör trädet storm- och torkkänsligt. Det vida rotsystemet gör granen mer känslig för rotröta, en sjukdom som orsakas av svampen rotticka. På frisk mark med god vattengenomströmning klarar sig granen däremot bra och kan bli uppemot 400 år gammal och 60 meter hög.

6 - Gravfältet

Gravfältet vid Asby kyrka är från yngre stenåldern (ca 500-1050 e Kr) och här finns 24 synliga anläggningar varav 20 runda stensättningar, 3 högar och en treudd. Genom gravfältet går en 30 meter lång hålväg som ser ut som en dikesformad fördjupning. Den har uppkommit genom nötning när djur och människor under lång tid använt samma stig.

7 - Ekparkskyrkan

Se hemsidan för mer info: www.ekparkskyrkan.se

8 - Ekdungen

En lättframkomlig slinga (ca 700 meter) går runt i den vackra hagmarken som speciellt under vårarna är fylld av sippor, gullvivor och fågelsång. Flera rastbord är utplacerade.

Förr i tiden så var området i Ekdungen betesmark och tidigare även slåtteräng. Man planterade sen gran mellan ekarna. 1988 påbörjades ett röjningsarbete av några medlemmar i Asby Sockenförening. Sedan har det följts av många års arbete för att skapa det eklandskap som numera är Asbys smycke. Åtskilliga timmar av ideellt arbete har bland annat resulterat i återskapande av stenmuren, sådd av gräs, tillverkning av gärdesgård, grind, bänkar och bord och en gångstig runt hela parken. 2009 så avverkades ytterligare en hel del träd för att ge mer ljus till ekarna och arbetet med att skapa ett eklandskap fortsätter.

Gravfältet vid Asby kyrka

Mitt i byn ligger ett gravfält från yngre stenåldern.

9 - Lekparken

För de små, och stora kanske?

10 - Kyrkstigen

En vandringsled mellan Marek och Asby, totalt cirka 15km i vacker natur.

11 - Asbybacken

Se Asby Alpinas hemsida för mer info: www.asbyalpina.com

12 - Backstugan Lilla Durrebo

I den lilla backstugan har många livsöden passerat från 1700-talet fram till början av 1900-talet.

Stugan nämns för första gången 1786 i en husförhörslängd från Asby prästgård. Den första som bodde i Lilla Durrebo var änkan Maria Feldt (född 1733)och hennes fyra barn. Det måste ha varit trångt med 5 personer i det lilla rummet! Senare bodde många sjukliga och fattiga i stugan. De som inte var arbetsföra fick lite understöd och fick ofta som gamla flytta till fattighuset. Under 1800-talet bodde här även en hel del pigor. Den siste hyresgästen var Karl Johan Samuelsson och hans mor. De bodde där från början av 1900-talet till 1937. Lilla Durrebo ägs idag av Asby Sockenförening.

13 - Jättegrytorna vid Tången - spår av istiden

Jättegrytorna blev vackert svarvade i urberget under istiden. Den största är 1,5 meter i diameter och är nära 2 meter djup. Gångstig till platsen finns strax efter Tångens badplats.

Här finns tre sevärda jättegrytor. Gå upp på den markerade stigen så hittar du jättegrytorna. Den största mäter nära 1,5 meter i diameter och är nästan 2 meter djup. De brukade kallas för ”Kettlar” (kittlar), vilket troligen gett upphov till detta bergs namn Kettlaberget.

När inlandsisen smälte bort gav det upphov till stora mängder smältvatten. Vattnet rann i isälvar på isen och ner genom sprickorna i ismassan. Jättegrytorna bildades genom att block och stenar roterade av det strömmande vattnet mot det underliggande berget. När sen drog sig tillbaka över Ydre gjorde det med en hastighet på ca 100-150 meter om året vilket gav stenblocken god tid på sig att nöta ut dessa håligheter. I jättegrytorna kan man ibland se en fint formad sten i botten. De kallas för löpare och det är de som ”hjälpt till” att forma hålet.

Oftast är jättegrytorna vattenfyllda, så förr trodde man att högre makter sett till att de aldrig skulle sina. När det rådde torka öste människorna ur dem i tron att de högre makterna skulle låta fylla dem igen. Det sägs också att det skulle ha varit jättarnas kokkärl.

Torget

Asby Lanthandel, Asbyloppan och Faster Olga

Hemmaplan för Asby IF

Bryggvallen

Asbysands badplats

Tångens badplats